Hjälp till barnslavar i Addis Abeba

Fattiga bönder i södra Etiopien sänder mängder av barn till huvudstaden Addis Abeba i hopp om att kunna skaffa några extra kronor till hushållet. Genom lokala agenter, som vandrar runt i byarna, blir de lovade att barnen ska få husrum och mat och att de själva ska få en årlig ersättning. Verkligheten för dessa barn blir ofta ofattbart hård. Barnen tvingas arbeta 12-16 timmar om dagen sex dagar i veckan, pojkarna som vävare och flickorna som vedbärare. Maten de får är mycket ensidig och består nästan uteslutande av majskakor och de sover på jordgolvet bredvid sin vävstol eller på en hög halm i någon mörk hydda. Deras ”lön” är 1-2 kr i veckan. Familjen i söder får sällan något alls.

 

En av medarbetarna i Brigth Star, organisationen som förmedlar stödet, berättar: ”Dessa barn har förlorat sin barndom. De får aldrig möjlighet att leka och skratta. Det är arbete och sömn som gäller. Vi kämpar verkligen mot arbetsgivarna som så rått och brutalt utnyttjar dessa ungdomar. De lever som djur. Faktiskt vill jag hävda att djur har det bättre”.

 

BS driver bl a en kvällsskola för barnslavarna där 100 elever får undervisning två timmar varje kväll fem dagar i veckan. Vid mitt första besök i Etiopien i januari 2005 fick jag veta att det fanns en önskan att ge dessa elever ett mål mat, men att det inte fanns ekonomiska resurser till det. Jag såg att barnen var okoncentrerade och utmattade efter dagens hårda arbete (flickorna går upp kl 04.00 varje morgon och vandrar dagligen långa sträckor i skogarna norr om stan för att samla ihop till sitt 30-40 kg tunga vedfång). Jag lovade att försöka samla in de pengar det kostar att förse barnen och ungdomarna med mat. I april 2005 började man ge eleverna mat och för mig är det fantastiskt att på plats få besöka skolan och se barnen och ungdomarna äta enjera (etiopisk nationalrätt), frukt och bröd annan god och nyttig mat.

 

Jag har nu besökt Etiopien nitton gånger. Med hjälp av pengar från många människor i Sverige har jag inte bara kunnat ge barnen mat, utan också mycket annan hjälp. Genom åren har jag bl a köpt kläder och skor, öppnat ett s k Freedom House där befriade barnslavar har kunnat bo och arrangerat veckolånga resor hem till byarna och familjerna i söder varifrån barnen kommer.

 

Fattigdomen i södra Etiopien är ofattbar, många lever fortfarande som på stenåldern, inga som helst bekvämligheter finns ute i byarna och barnadödligheten är hög. De svåra livsvillkoren är givetvis en av orsakerna till att barnen lämnas bort, men det förekommer också ett fult spel av falska förespeglingar som de utsatta föräldrarna luras att tro på.

En av utmaningarna för BS är sprida kunskap på plats om vad som händer med de barn som säljs till Addis Abeba, och man hoppas och tror att barnens egna berättelser och BS:s information på sikt kommer att minska denna hänsynslösa barnhandel. Det kommer dock att ta år av envist arbete. Fortfarande lever tusentals barn och ungdomar som slavar i Addis Abebas fattiga ytterområden och utnyttjas brutalt av sina ägare. De får sina växande kroppar förstörda av ensidigt och hårt arbete och flickorna utsätts inte sällan för sexuella övergrepp både av ägarna och av andra män när de skyddslösa vandrar i skogarna utanför stan.

 

För några år sedan föddes hos mig tanken på att erbjuda slavbarn en permanent hemresa. Jag hade sett den första flickan, Emebet, bli fri och få komma hem till sin mamma, och jag ville låta fler få samma möjlighet. Fram tills i dag har ca 350 barn och ungdomar fått sin frihet genom detta arbete. De får hemresan (ca 53 mil) ordnad, blir omhändertagna av BS:s personal på plats i Chencha (det område i söder varifrån de flesta slavbarn hämtas), får ett individuellt anpassat, ekonomiskt stöd till sig och sin familj och följs upp under lång tid. Eftersom Läkarmissionen varit villig att ta över mina tidigare åtaganden kan jag nu koncentrera mig på detta enda – att befria och återförena slavbarn med sina familjer. Arbetet är oerhört uppskattat och ibland t o m livsavgörande (det händer att slavbarn dör – av svält, misshandel och självmord), och jag ser det som en stor förmån att få vara med om att med egna ögon se hur livet förändras för dessa oerhört utsatta unga människor.

 

Om du vill vara med och skänka pengar till barnslavarna har jag öppnat ett bankgiro: 5715-9212, Barnhjälp i Etiopien. Tack för din gåva!

 

Varma hälsningar från Lotta Backman